Senaste inläggen

Av Jenny Mahlberg - Lördag 21 jan 15:51

Finns inga ord för detta helvete.....

ANNONS
Av Jenny Mahlberg - Lördag 21 jan 15:51

Finns inga ord för detta helvete.....

ANNONS
Av Jenny Mahlberg - Fredag 20 jan 11:57

Igår började jag dagen med att åka på tandröntgen. Mådde as illa och då är det svårt att ha de där stora plastgrejerna i munnen. Hon stoppade in dem och jag köjdes ut dem och så höll vi på ett tag.Men bilderna blev tagna och sen fikc jag vänta några timmar innan jag skulle till tandläkaren. Allt såg bra ut, fanns inga pågående infektioner så då koppla de på cellgifterna direkt. Och illamånedet från helvetet kom som ett brev på posten. Helt utslagen hela eftermiddagen och kvällen. De kommer in titt som tätt och ger antiobiotika eller nått annat. Patrik ger mig ögondroppar var fjärde timme för att skydda ögonen.

Vad skulle jag göra utan Patrik?  Min klippa i livet!


Jag är uppkopplad dygnet runt så jag måste dra med mig soppställningen vart jag än går. Inte så roligt alla gånger.

Sen jag kom hit har jag frågat om jag inte kan få lite blod. Jag hör pulsen i huvudet och är lite yr. Så idag ska jag få det då. 

Agnes åkte hem igår och som hos Malin och Rickard och kommer tillbaka idag med mina föräldrar. Hon skuttar runt här bland sköterskorna och hämtar handdukar och annat som behövs. Inte blyg för någon. Hon har även hittat lekterapin så där hänger hon ibland. Älskade unge vad du får gå igenom.

Det går upp och ner för oss. Lite som en berg och dalbana. Men just nu går det rätt bra tycker jag......

Av Jenny Mahlberg - Onsdag 18 jan 12:36

Jag trodde att jag var färdig med den här bloggen. Den var min venlit när jag var sjuk och en tid efteråt. Jag trodde också att jag var färdig med monstret. Att jag vunnit. Besegrat detta helvete. 

Sju år!  Det hade ju gått sju år!!

För ca en vecka sedan började jag känna mig hängig. Fick konstiga sår runt munnen och på ena handen. Kände mig trött, matt och orkeslös. Mådde illa lite då och då. Många små saker. Många små saker som gjorde att jag för första gången på sju år blev rädd att lekuemin var tillbaka.

Jag hade en remiss för att gå och ta proverna som jag tar varje halvår som skickas till Umeå. Så jag ringde för att fråga om jag fick ta dem några dagar tidigare. Det fick jag så klart. Jag beskrev också min oro för dem. Dessa prover får jag vanligtvis svar på efter ca två veckor per brev. Men den här gången skulle jag få ringa mottagningen dagen efter och få svar.

Detta var en torsdag och på fredagen hade jag en tid på hälsocentralen för uppföljning på min Levaxin medicin. Jag förklarade även där min oro. Läkaren tog ett blodstatusprov, som man naturligtvis inte får svar på direkt.

På eftermiddagen ringde jag Umeå för att få provsvaren. De hade kommit, men det hade missats att tagits en blodstatus. Förklarade att jag gjort det på hälsocentralen. Sköterskan i Umeå ringer då till Sundsvall för att höra om de har svar, men dit har proverna nyss kommit och inte analyserats. Så de kan inte ge några svar förrän på måndagen.

Helgen var en psykisk tortyr.... Fy faan...

På Måndagen ringer läkaren från hälsocentralen och säger att proverna är tillbaka och det är nog som jag tror att sjukdomen är tillbaka. Sen mässar hon på om vad dåligt det är att Umeå inte svarar när hon ringer dit. Jag hörde inte ens hälften av vad hon sa...

Hon babblar på om nån antibiotika som ska sättas in men att hon inte vet när eftersom Umeå inte svarar.

Efter ett tag ringer en sköterska på Hematologen i Sundsvall. De vill att jag kommer ner på tisdagen och gör ett benmärgsprov. Nu är vi ganska säkra på att sjukdomen är tillbaka...

Igår åkte vi ner. Skulle vara här klockan 9:00. 

Jag börjar med att fråga läkaren om lekuemin är tillbaka. - Ja vi tror det, svarar hon.

Allt blir bara svart....

Benmärgsprovet tas. Jag frågar om jag får åka hem idag. Läkaren tror det, men vill se provsvaren först.

Efter många timmar på en obekväm brits i ett undersökningsrum kommer hon tillbaka och säger att värdena är sämre än de var i fredag så hon vill att jag ska vara kvar. 

Efter några obekväma timmar till på britsen så får jag mitt rum. Ett eget rum!!!  

Så tacksam över att inte behöva dela. Malin, Rickard och Agnes kommer ner. Vi kramas, gråter och kommer överens om att vi än en gång ska besegra den här skiten.

 

Läkaren säger att jag kommer få EN cellgiftsbehandling och svarar benmärgen bra på den så får jag åka till Umeå och Tommies celler pumpas återigen in. Förra gången fick jag fyra behandlingar.

Jag frågade om det är vanligt att få återfall när det gått så lång tid. Läkaren svarade att det händer och att det är nästan bättre att det gått så lång tid. Kroppen har hämtat sig bättre.

Idag har jag satt in en venport, som gör det lättare att ta prover och ge medicin. Då behöver de inte sticka mig varje gång. Och dehar stuckit mig miljarders gånger redan. Helt blå på armarna...

I morgon ska jag göra en tandundersökning och sen tror jag att de skulle köra igång med cellgifterna.

Så nu kommer jag tappa håret igen.... En liten sak i detta stora mörker, men en liten sak som betyder mycket för mig....

 

Att återigen berätta för våra underbara barn att mostret är tillbaka var faan inte lätt. Det är inte lätt att berätta för nån, men våra barn är ju de som påverkas mest. Älskade ungar....

Tack till alla nära och kära som skickar hälsningar och erbjuder er att hjälpa till med allt möjligt. Vi blir alldeles varma i våra hjärtan. NI ÄR BÄST!!!

Just nu mår jag ganska bra. Lite ont efter benmärgsprovet, lite ont efter operationen av venporten och jag mår lite illa av alla lukter här. Det luktar ju handsprit överallt!!!

Kramar i massor till er ällskade vänner!!!!

 

 

 

Av Jenny Mahlberg - 27 augusti 2015 20:51

Sommaren som aldrig kom är över. Skolan har börjat och hösten närmar sig mer och mer. Dagarna på Sandudden har inte varit många. Dagarna med strålande sol har inte varit många. Men roligt har vi haft ändå. Mysigt med våra underbara vänner. Några små semestertrippar har vi hunnit med.

                   

Mamma har fyllt 60. Vad köper man till nån som har allt? Helt plötsligt kommer man på vad hon inte har. Ett kort med alla barnbarnen på.

 

Av Jenny Mahlberg - 28 juli 2015 21:39

Ibland har man lätt för att skriva, ibland har man svårare. Ibland finns inte orden, ibland finns inte lusten. Ibland kanske inte behovet heller. Ibland kan man inte skriva det man vill. Det är för privat, ligger för nära hjärtat. Jag tror att alla  behöver en ventil i livet. En ventil där man kan pysa ur sig lite frustration, ilska och rädsla. Men även glädje, upprymdhet och framtidstro. En del av min ventil har varit här. Här behöver man inte säga orden högt. Inte förklara vad man menar. Bara pysa ur sig lite. En annan del av min ventil är min familj och vänner. Vad skulle jag göra utan dem....

 

 

LOVE IS THE GLUE THAT HOLD US TOGETHER

FAITH AND BELIEVING IS THE KEY, THIS DOOR OF FOREVER

BABY YOU AND I

WE´RE EVERY REASON ON EARTH

NOW AND AGAIN IT´S ALWAYS US AGAINST THE WORLD

AGAINST THE WORLD

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKE A HAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

AND THERE IS TIME TO FACE STORMY WEATHER

BUT WE ARE ALWAYS STANDING STRONG, A LIFETIME TOGETHER

BABY YOU AND I

WE DON´T REGRET ANYTHING

NOW IT´S THE TWO OF US AGAIN AGAINST THE WIND

AGAINST THE WIND

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKE A HAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

BRICK BY BRICK WE HAVE SET IT UP

OH MAN IF THESE WALLS COULD TALK

BIT BU BIT BASED IT ON TRUST

WE GAVE IT ALL WE GOT

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKA AHAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

 

 

Av Jenny Mahlberg - 29 maj 2015 20:25

Idag är sista dan som jag är arbetslös. På Måndag börjar jag jobba. Är lite feg att säga offentligt vad det är jag ska jobba med. Är rädd att säger jag det högt så blir det förstört. Då händer nått så allt bara försvinner. Så på Måndag kväll när jag landat hemma igen så kan jag nog säga det högt. Då får ni veta.

Värmen lyser fortfarnde med sin frånvaro. Idag har regnskurarna duggat tätt. Och emellandem så kommer solen fram. Och nästa sekund så regnar det igen. 

I Tisdags hade Emilié sin bal. Och som tur var så höll regnet sig borta medans de fotograferades i parken. Emilié var så fin. Hon är ju alltid fin, men lite extra den dan. Underbaraste Emilié!!!

   

 

I helgen är det mycket. Cruising, Flottarrännet, morsdag, avslutning på miniorerna och vårfest med Agnes klass. Allt på en gång. Härligt när det händer grejer. 

Av Jenny Mahlberg - 23 maj 2015 20:22

Men hallå!!! Vad är det med vädret. Det är Maj. Ska inte vara Aprilväder nu heller. Fy...

Ena stunden lyser solen och man känner värmen. Sen kommer blåsten. Sen kommer regnet. Kylan. Och sen lyser solen igen.

Idag har vi varit i Resele. Agnes, Ottilia, Malin och Rickard var med i "Utmattningen". En löpartävling som skulle var blöt, lerig, svettig och allt möjligt. Agnes blev lite besviken. Barnloppet var inte speciellt lerigt. Inge alls faktiskt. Den blöta som fanns var de baljor de ställt fram som man måste kliva i med minst en fot. Förstår ju att de inte kan ha hur lerig och blöt bana som helst. Det var ju 0-12 år på den banan. Men Agnes hade väntat sig mer. De vuxnas bana däremot. DÄR var det blött och lerigt. Bitvis gick banan i en bäck. Så imponerad av Malins och Rickards prestation. Jätteduktiga!!!

Tror att Agnes och Ottilia var lite nöjd med dagen trots att de inte fick lera ner sig så mycket.

 

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se