Senaste inläggen

Av Jenny Mahlberg - Tisdag 28 juli 21:39

Ibland har man lätt för att skriva, ibland har man svårare. Ibland finns inte orden, ibland finns inte lusten. Ibland kanske inte behovet heller. Ibland kan man inte skriva det man vill. Det är för privat, ligger för nära hjärtat. Jag tror att alla  behöver en ventil i livet. En ventil där man kan pysa ur sig lite frustration, ilska och rädsla. Men även glädje, upprymdhet och framtidstro. En del av min ventil har varit här. Här behöver man inte säga orden högt. Inte förklara vad man menar. Bara pysa ur sig lite. En annan del av min ventil är min familj och vänner. Vad skulle jag göra utan dem....

 

 

LOVE IS THE GLUE THAT HOLD US TOGETHER

FAITH AND BELIEVING IS THE KEY, THIS DOOR OF FOREVER

BABY YOU AND I

WE´RE EVERY REASON ON EARTH

NOW AND AGAIN IT´S ALWAYS US AGAINST THE WORLD

AGAINST THE WORLD

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKE A HAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

AND THERE IS TIME TO FACE STORMY WEATHER

BUT WE ARE ALWAYS STANDING STRONG, A LIFETIME TOGETHER

BABY YOU AND I

WE DON´T REGRET ANYTHING

NOW IT´S THE TWO OF US AGAIN AGAINST THE WIND

AGAINST THE WIND

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKE A HAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

BRICK BY BRICK WE HAVE SET IT UP

OH MAN IF THESE WALLS COULD TALK

BIT BU BIT BASED IT ON TRUST

WE GAVE IT ALL WE GOT

 

WHEN THE RAIN FELL

AND THE FLOOD CAME

AND THE WIND BLEW HARD LIKA AHAMMER ON THESE WALLS

WE DIDN´T CRACK, OR BREAK OR FALL

WE BUILT THIS HOUSE ON A ROCK

THIS HOUSE ON A ROCK

 

 

 

ANNONS
Av Jenny Mahlberg - Fredag 29 maj 20:25

Idag är sista dan som jag är arbetslös. På Måndag börjar jag jobba. Är lite feg att säga offentligt vad det är jag ska jobba med. Är rädd att säger jag det högt så blir det förstört. Då händer nått så allt bara försvinner. Så på Måndag kväll när jag landat hemma igen så kan jag nog säga det högt. Då får ni veta.

Värmen lyser fortfarnde med sin frånvaro. Idag har regnskurarna duggat tätt. Och emellandem så kommer solen fram. Och nästa sekund så regnar det igen. 

I Tisdags hade Emilié sin bal. Och som tur var så höll regnet sig borta medans de fotograferades i parken. Emilié var så fin. Hon är ju alltid fin, men lite extra den dan. Underbaraste Emilié!!!

   

 

I helgen är det mycket. Cruising, Flottarrännet, morsdag, avslutning på miniorerna och vårfest med Agnes klass. Allt på en gång. Härligt när det händer grejer. 

ANNONS
Av Jenny Mahlberg - Lördag 23 maj 20:22

Men hallå!!! Vad är det med vädret. Det är Maj. Ska inte vara Aprilväder nu heller. Fy...

Ena stunden lyser solen och man känner värmen. Sen kommer blåsten. Sen kommer regnet. Kylan. Och sen lyser solen igen.

Idag har vi varit i Resele. Agnes, Ottilia, Malin och Rickard var med i "Utmattningen". En löpartävling som skulle var blöt, lerig, svettig och allt möjligt. Agnes blev lite besviken. Barnloppet var inte speciellt lerigt. Inge alls faktiskt. Den blöta som fanns var de baljor de ställt fram som man måste kliva i med minst en fot. Förstår ju att de inte kan ha hur lerig och blöt bana som helst. Det var ju 0-12 år på den banan. Men Agnes hade väntat sig mer. De vuxnas bana däremot. DÄR var det blött och lerigt. Bitvis gick banan i en bäck. Så imponerad av Malins och Rickards prestation. Jätteduktiga!!!

Tror att Agnes och Ottilia var lite nöjd med dagen trots att de inte fick lera ner sig så mycket.

 

Av Jenny Mahlberg - Söndag 10 maj 19:45

Ingen vårkänsla känns än. Ingen värme. Inte speciellt grönt ute. Vill ha värme nu. Fick lite, lite vårkänsla igår när vi grillade till middag. Men den höll inte i sig länge direkt.

Helgen är slut och det är dags för en ny vecka. En vecka som börjar med provtagning. Inför femårskontrollen. Ännu nästa vecka är det dags för kontroll i Umeå igen. Ett år har gått igen. Nu har det gått fem år. Sjukt fort tiden går...

Har inte hört nått om jobbet jag var på intervju för. I morgon har det gått en vecka. Han sa att han skulle höra av sig inom två veckor så än har han ju tid på sig. Men jag hade hellre fått veta nu. Så slipper man gå och fundera. Hjärnan kan ju som vandra iväg hur långt som helst. Tänk om det blir så eller tänk om det blir så här, eller så här, eller så här. Tankarna kan verkligen skena iväg. Jag har ett litet "drömsenario" i huvudet inför framtiden. Men är inte redo att dela med mig av det än. Om ett tag kanske...

Nu väntar vi på att Mästarnas Mästare ska börja och sen är det nog god natt. För Agnes iallafall.

 

Av Jenny Mahlberg - Lördag 2 maj 22:44

Oj...Det har gått ett tag sedan sist...igen...

Ibland så känner man inte för att skriva. ibland har man miljarders saker man skulle vilja skriva. Ibland har man saker man bara vill skrika ut. Frustration som man bara vill skrika ut. Det blir inte bättre av det, men det kanske lättar lite. Min frustration ligger i min jävla händer. Frustration över att sjukvården tar sån tid på sig. Man tror att man ska bli van, men det är lika frustrerande varje gång...

Sist jag skrev hade jag fått bedövningssprutan. Som funkade, i två veckor. Hade telefontid med läkaren och han satte upp mig för att kapa nerven i handen. Fick en tid rätt snabbt så nu är det gjort. Ingen trevlig upplevelse, men det hjälpte. Det värker inte lika i handleden. Jag blir inte blå och det sväller inte. Det gör fortfarande ont när jag lyfter, hastiga rörelser och vridningar. Kan fortfarnade inte sova normalt och när jag gör mycket med händerna så värker det ett tag. Men det är inte den där molande, ständiga värken. Ni anar inte vad skönt det är. Men...han har bara gjort en hand. Vänster är som förut. Hade telefontid med läkaren i måndags. Han ville då veta hur det kännts sedan operationen. Förklarade och han tyckte att det lät bra. Men hans schema är fullt innan sommaren så jag måste vänta till hösten. Och då ska vi börja med en telefontid. Suck!!!  

Efter operationen har hela armen svällt lite grann. Läkaren sa att det berodde på operationen, att han varit där och petat. Det ska bli bättre med tiden. Och det har det blivit. Så nu är det bara att vänta...igen... som vanligt....

Var liiiiiite blå efter operationen...

 

 

Det har gått fem år sedan jag var sjuk. Fem år!!!!  Helt sjukt vad fort tiden går. Ibland sätter jag mig med alla minnen från den tiden. Alla bilder, meddelanden, reportage och grejer. Jag har sparat alla meddelande jag fick. Alla meddelanden på facebook, här på bloggen och på mailen. Lite ledsen över att jag inte har kvar alla sms. Jag läser varje ord, varje bokstav. Tårarna rinner varje gång, men orden värmer. De värmer på ett sätt som är svårt att beskriva...

 

Den 21:a ska jag till Umeå på femårskontroll. Har fått papper på alla prover som ska tas innan besöket. Och det första jag kollade var om chimärismen ska tas. Och det ska den. YES!!

Det är det enda prov jag bryr mig om. 

 

Här har våren kommit så smått. Har haft några få dagar med värme, men mest är det blåst och kyla. Inna all snö och is smälte bort hade vi några riktigt fina dagar. Dagar som vi spenderade på isen. Fiskade och bara njöt av livet.

   

Livet är bra nice ibland!!

Nu är all snö borta och man får hitta andra sätt att njuta på. Som på en fyrhjulingstur. Var ute på en tur för nån vecka sedan. Riktigt, riktigt roligt. Hittade en nygjord väg. Kom fram i Rådom i Helgum. Spännade!

 

Sista april har vi avverkat. Eldat brasa. 

   

 

Agnes och hennes kompisar har byggt på kojan. Nu har den en altan och snart kanske den har en våning till.

 

 

Fortfarande arbetslös, men ska jobba över sommaren iallafall. Börjar midsommarveckan. På Måndag ska jag på anställningsintervju på ett jobb som börjar i Augusti. Vi får se vad det blir.

Livet rullar på. Snart är det sommar. Snart kommer värmen. Än så länge får man värma sig med andra saker. Förra helgen värmdes mitt hjärta av blommor jag fick av Agnes kompis. Blommor och ett litet kort där det stod att jag var bäst och snäll. Det ni! Det värmde!

 

Av Jenny Mahlberg - Tisdag 17 feb 18:44

Nu var det ett tag sedan igen. Livet rullar på. I helgen har vi haft en liten fest. Patriks födelsedagsfest. Den blev riktigt lyckad. Stundvis så skrattade jag så jag hade kramp i magen. Vilka vänner vi har!!

Vi har gjort lite andra roliga saker också sen sist. Vi har varit till Malmö. Patrik har jobbat 25 år och vi fick gå på en bankettmiddag. Fick flyga ner och bo på hotell. Inte så tokigt. Trevligt sällskap hade vi också.

En av dagarna där nere åkte vi över till Danmark. Inte det bästa vädret direkt, men trevligt ändå.

Agnes har åkt slalom, skridskor, varit på bio och gjort en massa andra roliga saker. Lite bilder....

 

     

 

Sist skrev jag om bedövningssprutan jag fick av ortopeden. Den hjälpte lite grann. Den värsta värken försvann. Det gjorde fortfarande ont när jag lyfte, men udden av värken försvann. Ni anar inte vad skönt det var. Det höll i sig i två veckor så nu är det tillbaka igen. Har en telefontid med läkaren den 24:e.

Så..ja..följetongen fortsätter...

 

Agnes har varit hemma med feber idag. Hostar och snorar. Hon var inte riktigt med på att vara hemma idag. Hon skulle ju följa med Ottilia hem. Men hon hade inte så mycket att välja på direkt. Blir hemma i morgon också.

Vintern som är är inte mycket att hurra över direkt. Lite snö, plusgrader och blåsväder. Inget skoterväder direkt. Det får en att längta till sommaren. Igen. Värmen.

 

Nu ska jag försöka få febertjejen att komma och mysa med mig i soffan.

Skickar er en stor kram och en liten selfiebild   .

   

Av Jenny Mahlberg - Tisdag 20 jan 12:52

Det här med handlederna är en låååååång följetong. Igår var jag till Sundsvall igen. Träff med ortopeden.

Nu har han bedövat en nerv som går till handleden. OM detta hjälper så kapar han av den nerven sen. Man behöver den tydligen inte. Som blintarmen ungefär. Jag håller mina tummar hårt, hårt för det här nu.

Man ska inte säga det högt för då slutar det väl. Men det känns bättre. Kände på en gång att värken lättade. Kan röra handen mer än vad jag kunde tidigare. Han lade bedövningen på höger hand eftersom den har varit värst. Kände när jag körde hem att det kändes helt annorlunda. Så jävla skönt!

Enda nackdelen är att nu känner jag var grymt ont det gör i vänsterhanden...

Har inte riktigt trott på det där att om man gör så det gör ont någonannan stans än där det verkligen gör ont så glömmer man smärtan där. Men så är det kanske. Kommer ihåg att jag blev erbjuden det som smärtlindring när Agnes föddes. De kunde spruta in nått under huden så det gjorde ont nånannan stans. Vägrade. Men man kanske skulle ha tagit det då ändå. 

Läkaren sa att jag ska skriva dagbok om hur det känns varje dag. Så ska han ringa om en månad. Så fortsättning följer....

 

Annars är det som vanligt här. Lite snö. Ingen riktig vinter. Magsjukan går på skolan. Skulle ha varit med Agnes på skolan idag, men jag avvaktar till nästa vecka. Vill inte ha magsjuka. Huvva.

I helgen vart det lite skoteråkning, grillning och pulkåkning. Mysigt. Inget kanonväder, men mysigt ändå.

Längtar till de där varma, soliga vårdagarna. Då man kan sitta i en snödriva. Sitta där och bara njuta.

     

Längtar till sommaren också. Den "riktiga" värmen. Om ett halvår kasnke vi sitter där på Sandudden igen.

 

Av Jenny Mahlberg - Onsdag 7 jan 19:53

Ett nytt år. Men hur summerar  man det år som passerat?  Man hinner göra mycket på ett år. Man hinner känna mycket under ett år. Svårt att summera året med ord. Svårt att hitta de rätta orden. Jag har lärt känna nya mäniskor som jag numer ser som mina närmsta vänner. Jag har sett min underbara vän gifta sig. Och satan vilket roligt bröllop. Jag har fått varit med på dop och andra festligheter. Mitt år har nog varit rätt så bra måste jag säga. Men har som sagt lite svårt att sätta ord på det. Så vi tar lite bilder istället.

 

               

                 

 

                     

                               

               

       

   

   

Lite av vad vi gjort under 2014. Ska bli bättre på att uppdatera. Böttre på att ladda upp foton.

Hoppas ni hade en lika mysig jul och nyår som vi hade.

Kram på er och gott nytt år!!!!!


Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se