Alla inlägg den 19 juli 2010

Av Jenny Mahlberg - 19 juli 2010 19:12

Maten på sjukhuset är verkligen äcklig. Jag vill mest kräkas bara jag ser brickan. maten smakar ingenting och ser ut som jag vet inte vad. Inte direkt inspirernade till att försöka äta.

idag kom Patrik, Agnes och Lena hit. Till middag skulle de äta på patienthotellet. Vårrullar och Wok. Det lät så gott. Blev så sugen. Så jag bad dem att köpa med sig en tallrik till mig. Och det var verkligen så gott som jag trodde. Lite jobbigt att äta med såren på tungan, men det gick ganska bra. Mycket bättre än skurmedelssoppan....

När Agnes kom idag så hade hon naturligtvis packat med sig Polly Pocket. Hon hällde ut alltihopa i mitt knä och sen sa hon att hon var hungrig. Hon och Lena gick iväg och skulle köpa nått. Det hade varit stängt i korvkiosken så det enda som hade dugit åt fröken var en gigantisk kanelbulle....

  

Sen gick vi ut och satte oss idet fina vädret. Agnes har ju lite svårt att sitta still så hon sprang omkring och sen gick hon och Lena på lekparken. Så jag fick sitta och prata med Patrik en stund. Saknar det...att bara sitta och prata om vanliga saker. Ventilera tankar och funderingar man har.

Efter att vi alla fått i oss middag så satt jag och Agnes och mös i min säng och tittade på Barnkanalen.

  

Myste en stund och sen var det dags för dem att åka hem. det blir bra tomt och tyst när Agnes åker....

 

Det var "min" läkare som gick ronden idag. Han tar alltid fram en stol och sätter sig bredvid sängen när han pratar med en. De andra går nästan omkring i rummet och ser ut som om de bara vill komma därifrån.

Han sa att nu väntar vi naturligtvis på att den här infektionen ska ge sig. Sen väntar vi på att imunförsvaret bygger upp sig. Och sen kör vi nästa behandling. Sen började han prata om benmärgstransplantation. Jag trodde att det gjorde man bara om cellgifterna inte bet på sjukdomen. Men tydligen gör de det även för att man ska vara "ännu" friskare och för att minska risken för återfall.

Tänkte inte så mycket på det medans läkaren var här men sen kommer ju funderingarna. Han sa inte rent ut ATT jag skulle göra en. Så jag måste fråga honom i morgon om han kan säga det eller inte.

Får lite panik. Läste om nån som varit isolerad i fem månader efteråt. FEM MÅNADER!!!!!

Inte få träffa familjen på fem månader????    Hur faan skulle man överleva det????

Ja... försöker att inte ta ut nått i förväg, men jag är lite dålig på det. Målar ofta upp det värsta.

Men det är bara att vänta och se.....  är bra less på att vänta på saker.


ANNONS

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Juli 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se