Alla inlägg den 23 juli 2010

Av Jenny Mahlberg - 23 juli 2010 18:18

Patrik har nyss åkt. Lika jobbigt varje gång han ska åk hem. Vill så gärna följa med honom.

I morgon ska han hjälpa Lars att riva deras bro, hade gärna varit med då också. Inte och riva, men surra med Minna. De är ju de som vi umgås allra mest med och det känns som en evighet sedan vi gjorde nått.

På Söndg kommer Patrik och barnen ner igen. Sen på Måndag så börjar både Patrik och Malin att jobba. Så nu är sommaren slut. Och idag har det verkligen kännts så ute. Blåste as kallt. känndes som hösten var här. Vi har ändå suttit ute ett tag men det var inte specielt skönt.

 

Härom dan fick jag post hit till avdelningen. Min älskade brorsdotter, Emilié, hade gjort ett fint kort till mig. Det var så fint och hon hade skrivit så fint. Har läst det flera gånger och sitter här som Lilleskutt varje gång. Detta kort värmde mig nå otroligt mycket. Tack älskde lilla vän!

Längtar tills man får se alla brorsbarn igen. Och framför allt att få krama dem....

Nu ska jag krypa ner under en filt, fryser nått så förbannat.

ANNONS
Av Jenny Mahlberg - 23 juli 2010 12:13

Hade ju ställt in mig på att bli kvar här, men besvikelsen var total när han sa att jag inte fick åka hem. Igår kväll hade jag 38.9 i innan jag somnade och 38.2 när jag vaknade.

CRP ligger på 115 så det har ju gått upp ett steg då om jag inte minns fel. Blodvärdet var på 84 och Tromisarana på 32. Önskar verkligen att det ville vända snart. Att imunförsvaret ska börja gro. 

Mellan andra och tredje behandlingen hade jag tre veckor. Jag hoppas ju på att det ska gå lika fort den här gången. Annars kommer nog tankarna att benmärgen inte ser så bra ut.

Mitt nästa "delmål" är ju middan hos Cattis nästa Fredag. Har inte kunnat vara med på de andra målen jag satte upp så det vore kul om man kunde få vara med på detta.

 

Patrik kommer snart hit. Längtar efter en stor kram. Tro vad jag skulle göra om jag inte hade honom. Lider med de som måste gå igenom en sån här sak ensam. Patriks kramar kan få mig att må bättre på sekunden. Älskar honom gränslöst....

  

 

ANNONS

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Juli 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se