Alla inlägg den 9 augusti 2011

Av Jenny Mahlberg - 9 augusti 2011 21:36

För mig är det obegripligt hur man kan välja bort sina barn. Hur man kan välja att inte träffa dem. Hur man kan välja att göra dem illa. Mina barn betyder ALLT för mig. Vad vore livet utan dem?

Älskar dem villkorslöst, oändligt och för alltid. Att inte få se dem på några dagar gör ont. Att inte få prata med dem gör ont. Just nu saknar jag Malin så det gör ont.

Att man som förälder väljer att inte ha nån kontakt med sina barn är nått jag inte förstår. Varför??

Tänk om dessa föräldrar kunde förklara för mig hur de tänker. Skulle vara intressant att veta...

Visst, jag förstår de som kanske adopterar bort sina barn för att de inte kan ta hand om dem. Då är det det bästa för barnet. Men nu pratar jag om de som bara väljer att skita i sina barn. Som hellre sätter sig själva i främsta rummet. Och de som andvänder sina barn för att straffa sitt ex. Vad får de ut av det?

Önskar att nån kunde förklara det för mig.....

 

Malin är som sagt i Uppsala. Fem dagar tills hon kommer hem. Alldeles för länge. Snart börjar skolan. Då är hon borta hela veckorna igen. Ibland kan jag tycka att det är lite faschinernade att man kan ta till sig ett barn som sitt eget när det inte är det, rent biologiskt. Malin ÄR min. Så har det känts sen jag träffade Patrik. Så tror jag att jag skulle känna om, gud förbjude, det skulle ta slut mellan oss.

Första gången jag träffade Malin sa hon till mig:

- Vet du vad jag är?

- nej, svarade jag.

- Jag är pappas prinsessa.

Och det var hon. Och det är hon. Men hon delar lite prinsessplats med Agnes.

Min fina tjejer. Mitt allt. Vårt allt. Lite trotsiga, men helt underbara.

Sen jag vart sjuk så är min familj mitt allt. Jag har absolut hittat rätt. Min älskade sambo som står vid min sida. Önskar det fanns ett ord som beskrev hur jag känner för honom. Just nu känner jag tacksamhet. Tacksam för att han finns. Tacksam för att han stått vid min sida. Funnits där för mig. Han har nog inte haft det lätt heller. Sett mig må så dåligt. Sett mig lida och inte kunnat göra nått. Även han har säkert funderat på hur livet skulle bli om jag inte tog mig ut på andra sidan tunneln. Tänkt på ett liv han kanske måste fortsätta själv. Klara själv. Ensam...

Att hitta en människa som man vill dela sitt liv med är inte det allra lättaste. Nån som står ut med ens fel och brister. Älskar den för den man är. Nån som står bredvid en när det stormar och som finns där i mörkret. Nån som man kan berätta allt för. Nån som ger en råd, säger vad den tycker.

Jag har hittat en sån person. Och kommer aldrig släppa honom....

ANNONS

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29 30 31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se