Alla inlägg den 21 november 2011

Av Jenny Mahlberg - 21 november 2011 20:04

Det känns som jag har miljoner myror i kroppen. Känns som jag har feber, men 36.5 kan jag ju inte kalla feber direkt. Går och tar tempen stup i kvarten iallafall. Känns konstigt. Svårt att förklara.

Det värker i fötterna och det värker i handlederna. Jobbigt. Frustrerande. Panikenligger och lurar.

Vad är det för nått?  Är det nått skit som kommer vara svårt att bli av med? Är det nått farligt?

Frågorna är många och svaren känns långt borta. Vill ha min remiss till röntgen och ortopeden NU.

 

Bio var jag på i går. Men pappa. Gav honom det i farsdagspresent. "Svensson, Svensson". Rätt rolig.

Roligt också att det var nästan fullt. Vill gå nästa helg igen för då är det nån svensk triller.

Idag har jag inte gjort så mycket. Städat Agnes rum. Känner mig så jävla trött också. Slut på nått sätt.

Skjutsat Malin till stan. Hon var ledig idag så hon är fortfarande hemma.

Utvecklingsamtal med Agnes. Hon sköter sig. När vi kom hem såg jag att hennes galonbyxor gått sönder. Ordentligt hål. Hon måste ha fastnat i nått. Så det var bara att dra ner på stan och köpa nya. Kan ju säga att det finns inte så mycket att välja på kvar nu. Hittade ett par iallafall.

Sen åt vi middag på Boxlingcafét. När vi kom hem spelade vi "Uno" allihopa. Fick många skratt åt Agnes. Vilka ansiktsuttryck hon har. Ser inte riktigt klok ut ibland. Sen har det inte blivit så mycket gjort.

Och inte lär det bli det resten av kvällen heller. Mest tv tror jag....

 

Ingen som bor häromkring har nog missat att det var en bilolycka i Lördags kväll. En krock. En ung kille omkom. Nyss såg jag en intervju med en av dem som satt i den andra bilen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om det.  Skönt kanske för de anhöriga att få veta hur det gick till. Skönt att sätta stopp för eventuella rykten som kommit. För sånna kommer alltid. Och oftast kommer de som inte har en endaste uns av sanning i sig.  Samtidigt tyckte jag att det var lite hemskt att höra honom sitta där och berätta.

Ja...kanske  var det bra gjort....jag vet inte...

Men mina tankar går till de anhöriga till killen som inte överlevde. Ofattbart. Ingen jag känner. Men ändå påverkas man. Man blir påmind att livet kan ändras på bara en sekund. Ta vara på era liv. Ta vara på den tid ni har här på jorden. Berätta för de ni älskar att ni älskar dem. Krama varandra. Berätta för de som betyder nått för er att de har en plats i era hjärtan. En dag kan det vara försent......

ANNONS

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4 5 6
7
8
9 10 11
12
13
14
15
16
17 18 19 20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30
<<< November 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se