Direktlänk till inlägg 1 augusti 2017

IBLAND VET MAN INTE VAD MAN SKA SÄGA

Av Jenny Mahlberg - Tisdag 1 aug 18:54

Åkte ner som vanligt igår och tog prover. Sköterskan ringde vid elva och började rabbla proverna. Sen säger hon:

- Oj, nej förlåt det där var fredagens prover.

- Nej det kan det inte va svarade jag, då sa de att imunförsvaret låg på 0.

Och hon hade precis sagt att det låg på 0.9

-Nej men då måste de ha läst fel, svarar hon.

Ibland vet mna som sagt inte vad man ska säga. När de sa i fredags att det låg på noll så innebar ju det att jag inte fick äta vissa saker och inte göra vissa saker. Det gjorde att vi blev extra försiktiga. Och det ger ett extra orospåslag när man ligger så lågt. Vi hade kunnat njutit av helgen på ett annat sätt...

Men gårdagen prover var också bra så idag blev jag inlaggd. 

De har satt portnålen, vilket inte var helt lätt, jag har fått första dosen av cellgifter och jag har tagit ett benmärgsprov. Fick en riktigt bra cocktail innan så jag minns inget och sov i tre timmar efteråt. 

Denna behandling ska vara en "underhållsbehandling", en lättare variant. Men det enda lättare med den är att den är en dag kortare än förrut. Så fyra dagar, fredag får jag åka hem om jag mår bra. 

Sen börjar allt om igen. Inväntande av en infektion och sedan inläggning igen för att få antibiotika. Vi vet hur proceduren är. Men det gör det inte lättare för det.

Den här gången hade jag inte sån tur så jag fick eget rum heller...

 

Ni ser ju vad nära varandra man ligger och man delar toalett. Sekretess finns inte. Mitt personliga space finns inte. Patrik och Agnes kan inte sova över. Man får ingen privat konversation när någon utomstående ligger en meter bort. Man hör allt vad sänggrannen går igenom. Och hon hör naturligtvis allt som jag går igenom. Har ju tur att jag slapp dela med en karl iallafall....

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jenny Mahlberg - Onsdag 16 aug 11:59

Det är de enda ord som kan beskriva de senaste dygnen. Fy faan.... Tempen har legat på strax över 40 i tre dygn. En feberfrossa från helvetet med jämna mellanrum och obeskrivliga svettningar däremellan. Jag hör folk som kommer in i rummet men har i...

Av Jenny Mahlberg - Lördag 12 aug 18:28

fet textHar mått så bra hemma. Inte känt nånting förutom tröttheten efter cellgifterna. Så skönt! Var ju ner i måndags och fick åka hem igen. Tog prover på Onsdan och de var bra. Fredagens prover visade på lågt blodvärde och Trombozyterna var på und...

Av Jenny Mahlberg - Tisdag 8 aug 14:15


På helgerna händer det ju inte så mycket på sjukhuset. Ingen läkare som kommer på rond eller nått sånt. Men telefonrond har de med sköterskorna. Och i lördags fick jag åka hem på permission. Gud så skönt! Passade på att äta en massa saker i helgen ...

Av Jenny Mahlberg - Fredag 4 aug 15:00

Idag på ronden frågade jag om det medför några extra risker när man transplanteras även fast man inte är cancerfri. Det gjorde det inte. Så det var ju skönt. Sen frågade vi om donatorn har tryckts igång och det har den. SKÖNT!  Och sen fick jag ett d...

Av Jenny Mahlberg - Torsdag 3 aug 09:18

Fick svar på benmärgsprovet igår. De kan se sjuka celler i benmärgen igen. Är så trött på alla dessa bakslag hela tiden. När de sa att de hittat en donator så tänkte jag att nu kan det bara gå framåt. Men det blir någonting hela tiden. Läkaren sa att...

Presentation


Det här är mitt liv. Jag älskar mitt liv. Jag har överlevt cancer. Leukemi.
Att vid 31 års ålder stirra döden i ögonen, ge en käftsmäll och vandra vidare.
DET är underbart!

Gästbok

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ youaremyworld med Blogkeen
Följ youaremyworld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se